Gemenskap – receptet på lycka
Hur mycket påverkas vår lyckonivå av de människor vi omger oss med? Och vad spelar de relationer vi skapar i livet för roll för vårt välmående?
Lyckligare tillsammans
När den allra första lektionen av Dr Laurie Santos universitetskurs The Science of Well Being gick av stapeln var ämnet lycka en ganska sällsynt historia i den akademiska miljön. Men responsen från eleverna skulle visa att lyckoforskning var ett område som många var intresserade av och ville lära sig mer om. När Santos undervisade den första kullen elever fick den inbokade föreläsningssalen bytas till en aula. Intresset blev enormt och nästan var fjärde elev på det anrika universitetet ville gå kursen.
I vår artikelserie Lyckomanualen tar vi en närmare titt på den forskning som finns kring begreppet lycka och vad som påverkar vår lyckonivå. Den här gången undersöker vi hur gemenskapen med andra människor påverkar vår lycka och varför vi behöver varandra för att må bra.
Ett fenomen som verkar vara mycket starkt kopplat till välmående och lycka är nämligen just gemenskap. Både Santos och andra forskares rön visar att vi blir lyckligare tillsammans med andra människor.
Att leva för andra
Psykologen Kristina Blom har studerat det hon kallar för ”tillsammanseffekten” för att kartlägga den sociala delen av vårt välbefinnande. Hon menar att våra sociala sammanhang har större betydelse för vårt välmående än vi tror.
Forskningen visar nämligen att det som är mest effektivt för att stärka sin fysiska hälsa, sin lyckokänsla och sin motståndskraft mot negativa upplevelser är goda relationer, både inom och bortom den närmaste familjekretsen.
Blom menar också att det fokus på individens självförverkligande och lyckojakt, som länge funnits inom området inte leder oss till att bli lyckligare. Istället för att ställa oss frågan ”hur blir jag lycklig” borde vi fråga oss ”i vilka sammanhang känner jag mig levande och behövd”, menar hon.
Våra hjärnor kopplar nämligen ihop sociala aktiviteter med välbefinnande, oavsett om det handlar om djupare samtal eller att småprata med en främling på bussen. Vi är helt enkelt byggda för att umgås med människor i olika åldrar, både vuxna och barn, och mår som bäst när vi gör det.
Grupparbete
Laurie Santos menar att vi, genom att öva oss på att ta kontakt med andra människor, både på ett djupare och ett ytligare plan, kan öka vår grundläggande lyckokänsla i livet ordentligt.
Santos ger därför sina studenter i läxa att knyta minst en ny social kontakt varje dag. Det kan vara att hälsa på busschauffören, prata lite extra med en granne, ringa en kompis eller sätta sig själv i ett nytt sammanhang, där man träffar nya människor.
Minst en gång i veckan får eleverna också som uppgift att nära lite djupare relationer. Att ta en fika med en vän, ett längre telefonsamtal med någon man inte hör av sig till så ofta eller att helt enkelt lägga ifrån sig telefonen och umgås med någon i sin familj.
Tillsammans genom livet
Att öka sin lyckonivå genom att aktivt och kontinuerligt skapa och behålla relationer till andra människor är dessutom en två-för-en-deal. Det är inte bara du själv som gynnas av de sociala kontakter du knyter, utan även dem du knyter kontakt med. I de blå zonerna – de områden i världen som har flest hundraåringar – är gemenskap och samhörighet en av grundstenarna i vardagen.
I en av zonerna, ön Okinawa i Japan, finns en gemenskapstradition som främjar livslånga sociala relationer, även med människor utanför den närmsta familjekretsen. Redan i unga år sätts sociala grupper, så kallade ”moai”, ihop. Enkelt förklarat är de små kompisgäng, som följs åt genom livet, samlas regelbundet för att utbyta erfarenheter, ge varandra råd och stöd eller bara dricka te och skvallra om det senaste som hänt.
Kanske är en av hemligheterna bakom Okinawa-bornas exceptionella livslängd just den trygghet och glädje som kommer av att ha sin moai att umgås med, även på ålderns höst.
Mycket av den gemenskap som är typisk för de blå zonerna har vi i andra delar av världen rationaliserat bort i jakten på ett effektivare vardagsliv. Att laga mat tillsammans med hela familjen eller de närmsta grannarna och sedan äta den i lugn och ro i stor grupp är en tradition som vi kanske borde prioritera att lägga mer tid på. Det är nämligen den typen av vardagsaktiviteter som gör att vi blir lyckligare.
”Det är inte bara du själv som gynnas av de sociala kontakter du knyter, utan även dem du knyter kontakt med”
Fall för grupptrycket!
Forskning visar att vi presterar bättre och orkar mer när vi har någon som hejar på oss. Har vi dessutom någon som springer bredvid oss och peppar oss ökar chanserna för att komma fram ännu mer.
Att omge sig med och härma människor som hittat nyckeln till en lyckligare vardag är ett sätt att få medvind på resan – och uppleva den som mer lustfylld längs med vägen.
Flockmentalitet
Våra känslor påverkar människorna omkring oss, precis som vi påverkas av dem i vår närhet, visar forskningen. Vi speglar attityder och känslor som vi möts av i våra närmsta relationer, men också i vårt arbetsliv och de kompisar vi träffar. De personer vi omger oss med har nämligen stort inflytande över oss och vårt mående. Inte minst över vårt upplevda humör.
Vi människor har alltid velat tillhöra flocken, eftersom det historiskt sett har varit helt avgörande för vår överlevnad. Blev vi uteslutna ur gruppen, var risken stor för att vi skulle råka illa ut och till och med dö. Idag ser vår verklighet inte längre ut så, men ändå är vår känsla av flocktillhörighet lika stark.
Vår upplevda lycka påverkas av det så kallade ”grupptrycket” och det finns flera fördelar med att omge sig med människor som inspirerar oss.
”Din sinnesstämning sprider sig som en löpeld”
Enkelt sagt är det inte svårare än så här: Glad föder glad, ledsen föder ledsen. Arg föder arg och så vidare. Det låter rätt logiskt, eller hur? Vi smittas av sinnesstämningar från människorna runt omkring oss och vi smittar i din tur alla vi möter med vår sinnesstämning.
Kortfattat kan man säga att om man umgås med någon som är irriterad och arg tillräckligt länge, kommer man snart att känna liknande känslor. Många gånger utan att man ens är medveten om varför.
Har man istället människor runt sig som är nöjda, glada och tacksamma över sina liv och känner passion för det de gör, kommer det högst troligt även att inspirera en till samma förnöjsamhet. Det kan inte bara ge större motivation, utan även minska upplevelsen av stress. En studie av James H. Fowler och Nicholas A. Christakis visade att när en vän till oss uttrycker lycka, så ökar chansen att vi själva upplever lycka med 25 procent.
I allmänhet söker vi människor som är på samma humör som vi själva, menar Dr Gordon Bower, psykolog vid Stanford University och ledande inom forskningen om humör.
Härma dig lycklig
Att ”härma sig till” ett önskat känslotillstånd är något experter har upptäckt fungerar. Människor har en naturlig tendens att efterlikna andras ansiktsuttryck, kroppsspråk och andra beteenden och vanor när de interagerar ansikte mot ansikte. Det kallas känslomässig synkronisering och hur påverkade vi blir av personen vi socialiserar med beror på graden av intimitet i relationen. Ju närmare relation, desto snabbare påverkas vi.
Emotionell smitta
Känslomässig synkronisering handlar om att vi hela tiden, vare sig vi vill det eller inte, ”fångar” känslor från människorna omkring oss. Vi har nämligen svart bälte i att känna in sinnesstämningar, som leder till tankar och känslor och som sedan resulterar i handlingar. Allt detta sker oftast omedelbart och helt omedvetet.
Emotionell smitta sker inom millisekunder, i ett sånt tempo att det inte går att kontrollera och så pass subtilt att du inte inser när det pågår, menar Dr Elaine Hatfield, psykolog vid University of Hawaii.
Dessa känslor förstärks om någon i vår närhet är kroniskt frustrerade.
Om vi umgås med människor som ofta är irriterade eller frustrerade, är vår förmåga att komma tillbaka till vårt ursprungshumör svårt, enligt David DiSalvo, författare till bästsäljande boken What Makes Your Brain Happy and Why You Should Do the Opposite.
Emotionell smitta är inte enbart kopplat till det fysiska mötet utan kan också spridas digitalt. För visst kan du fortfarande märka ganska enkelt om en kollega har en dålig dag, även via skärmen på måndagsmötet? Och samtidigt känna hur energin kommer flödande när du talar med en god och glad vän över facetime?
Emotionell smitta kan även påverka en hel arbetsplats genom de anställdas humör som ”sätter sig i väggarna”, visar en rapport skriven för Psychology Today av Dr Sigal Barsade.
Ta makten
Nu till den goda nyheten! Emotionell smitta är en färdighet du kan arbeta med för att förbättra dina relationer på både jobbet och i privatlivet. Genom att vara medveten om detta kan du börja ta aktiva beslut om vem och vilka du släpper in i din innersta krets, vilka vänner du träffar och vilken partner du lever med. Helt enkelt se över din närmaste cirkel.
Övningar I tillsammansskap
En om dagen
Knyt en ny social kontakt varje dag, under minst tre veckor. Ring en bekant, fråga om grannen vill ta en kaffe i solen eller stanna kvar lite längre i fikarummet och prata med en kollega.
Djupare relationer
Lägg minst en timme i veckan på att fördjupa en relation du redan har. Avsätt tid för att umgås med en familjemedlem utan att se på tv eller kolla mobilen samtidigt, ring en vän och prata om livet eller kroka arm med någon i din närhet för en långpromenad i solen.
Vardagsumgänge
Testa att umgås med din närmaste omgivning på ett nytt sätt. Vad händer om ni gömmer tv:n under en vecka och lägger mobilerna i kökslådan när ni kommer hem från jobbet? Vilka andra sätt finns att umgås på och hur mår ni av dem?
